Tillbaka genom skotska Tenterfield och söderut mot Glen Innes. Vi var nu uppe i ett högland som förvånansvärt mycket påminner om den Engelska naturen med gräsiga kullar och, såklart, mycket regn. Detta var lite av en chock för oss eftersom bilden av Australien höll på att förändras något vansinnigt. Kanske här finns lite mer än bara en stor torr öken och lite regnskog uppe i norr? Fortfarande i den enorma bergskedjan Great Dividing Range besöktes först världsarvslistade Gibraltar Range National Park som bjöd på fina vyer över skogsbeklädda berg så långt ögat kunde nå. Här på 1000 meters höjd kunde vi se 'Demon Fault', den 200km långa förkastningen som delar den blöta regnskogen och den torrare eucalyptskogen. Vi gjorde ett kort besök vid Boundary Falls, ett mycket vackert vattenfall, innan vi hittade ett riktigt mysigt gömställe där vi parkerade övernatt. Med regnskog kommer självklart regn och alla dess djur och insekter som kan väsnas och klias. Tidigt nästa morgon var vi iväg den korta biten till världsarvslistade Washpool National Park, men var tvungna att vända tillbaka eftersom jag lämnat mina vandringsskor där vi sov övernatt. Innan vi begav oss iväg på den 8.5km långa 'Washpool Walk' hade vi enorm tur och fick se några praktexemplar av den Australiensiska lyrfågeln springa omkring. Dessa fåglar är kända för deras oerhörda förmåga att härma olika läten, både naturliga och konstgjorda. Vi hörde mest bara kackel eftersom de är skygga djur och verkade lite stressade när vi kom nära men de är kända för att ha härmat läten av mänskliga röster, bilar, explosioner, instrument och till och med motorsågar.
Hur som helst kom vi iväg på vår vandring som skulle ta oss genom djup djungel av tropisk och subtropisk regnskog. Vad som kunde ha blivit helt underbart och full av njutning genom fin rik skog med härliga vattenfall förvandlades snabbt till en mardröm! Detta ställe visade sig vara invaderat av blodiglar! Det började med upptäckten av en blodigel på en sko och därifrån eskalerade allting till att varannan meter behöva ta bort dussin av hungriga blodiglar krypandes med ohygglig precision in i skor, upp på ben, ja överallt. När vi trodde vi kommit ur det värsta började allting om igen och till råge på allt fanns där även fästingar. Något panikartade tog vi skydd på en bro över en bäck för att plocka bort det värsta innan vi återigen var tvungna att ge oss in i regnskogen. Väl tillbaka, faktiskt fortfarande med livet i behåll och utan större blodförlust, kunde vi äntligen pusta ut. Förutom regnskogens lokalbefolkning var detta i efterhand en mycket fin vandring där vi såg 1000-åriga Red Cedars, vackra Strangler Figs och Australiens största skink – en vandring att minnas.
Vi hade efter detta tajmat in ett besök i Armidale och Erwan, en trevlig fransos vi bodde med i Queenstown på Nya Zeeland. Han studerar här och vi hade en mycket trevlig fransk kväll. Det kändes skönt att kunna luta sig tillbaka inomhus i en riktig lägenhet igen och Armidale hade en skön känsla och var dessutom lite svalare vilket var mycket välkommet. Tyvärr var Erwan mitt uppe i studierna och det fanns bara tid att stanna ett dygn så vi var snabbt vidare mot nya upptäckter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar