Lady Musgrave Island

Fulla av förväntan körde vi tidigt på morgonen till 'Town of 1770'. Detta lilla ställe upptäcktes av 'Captain James Cook' inte helt oväntat år 1770 när han var ute och seglade. Här skulle 'Spirit of 1770' ta oss ut till havs för att vi själva skulle få se och känna på den tydligen orgasmiska ön som ligger strax söder om stenbockens vändkrets. Lady Musgrave Island är en av åtta korallöar i nationalparken 'Capricorna Cays' i stora barriärrevet. Just denna ö har en unik lagunformation som formats genom korallbildning och är mycket välbesökt av inte enbart turister, men även havsfåglar och sköldpaddor. Spirit of 1770 tog oss stadigt ut genom kristallblått hav och efter en och en halv timma hade vi nått vår destination. Det tog mig mindre än en sekund att ändra mig från mycket skeptisk till helt såld. Första skymten av denna perfekta ö räckte för att inse hur helt unikt och makalöst vackert detta var. Båten lade till i lagunen och vi blev transporterade med en mindre båt som hade genomskinlig underdel till ön. Vi passerade bara några centimeter över koraller, havsgurkor, sköldpaddor och mängder av färgglada fiskar. Det var ganska vasst under fötterna att stå på världens vackraste ö, den har nämligen ingen sand bara döda koraller uppspolade från havet. Under rundturen upptäckte vi till vår förvåning att vi absolut inte var ensamma på ön. Den är numera bebodd av 20 000 havsfåglar och det skulle till mycket tur för att inte bli bajsad på. Fåglarna bor i, under, uppe på, bredvid och mittemellan de så kallade 'Pesiman' träden som växer på ön. Tur var att vi skulle snorkla efter den guidade turen. Vi upptäckte även att det fanns ett litet campingställe på ön. Det visade sig att samma folk kommer hit varje år eftersom ön tydligen har en magisk kraft som är otroligt beroendeframkallande. Från båten påväg tillbaka till lagunen upptäckte vi en rengöringsstation för sköldpaddor. Där fanns för tillfället en sömnig sköldpadda som blev rengjord av några hungriga småfiskar.

Denna station har funnits här mycket länge och har därför fått en vulkanliknande form eftersom sköldpaddorna sakta men säkert eroderat korallen som blivit vald som station. Vid det här laget hade vi bara en enda tanke, vi måste snorkla nu! Vattnet var faktiskt lite kallt men vem tänkte på det när det fanns helt fantastisk korall, tusentals fiskar och självklart sköldpaddor att simma med. Detta rev såg helt annorlunda ut än de tidigare reven vi snorklat i med spektakulära lila och rosa koraller, skimrande blå fiskar, grönprickiga havsgurkor och en potatistorsk! Vi skymtade även en stor val i horisonten. Lunchbuffén var allt för god och nästa snorklingspass blev en utmaning. Det blev snabbt dags att vända hemåt och vi hade båda två sörplat i oss lite av den beroendeframkallande magin Lady Musgrave har att erbjuda.